Dalripa

Dalripa

Dalripa

Lagopus lagopus

Dalripa läte

Utseende

Den har en rund kroppsform med lång hals, litet huvud och en kort, grov och mörk näbb. Den har fjäderklädda tarser och tår och en kort stjärt som den spärrar ut i flykten. Om våren (maj/juni) har den adulta hanen en mättat mörkt rödbrun fjäderdräkt på övre delen av bröstet, halsen och huvudet med en stor röd kam ovanför varje öga. För övrigt är ovansidan vit med inslag av rödbruna fjädrar. Undersidan är vit och stjärten svart. På sensommaren (augusti/september) har den adulta hanen ruggat så att mer av bröstet och hela ovansidan är grå-gulbrun.

Utbredning

Den är en stannfågel eller kortflyttare i hela utbredningsområdet, men vintertid befinner den sig oftast på lägre nivåer i skyddade omgivningar. Den förekommer från norska gränsen i väster ut till skärgårdarna i öster. Utbredningsområdet i vissa områden, exempelvis på Balkan minskar vilket kan vara en effekt av klimatförändringar. Äldre namn: skogsripa Huvudartikel: Ripjakt I Norden jagas dalripa främst under förhösten (slutet av augusti till början av oktober). Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige (första upplagan).

Levnadssätt

Sommartid är den brunspräcklig och vintertid vit. De två kammarna på hjässan har minskats ned till ett rött streck ovanför den vita ögonringen. Det bruna är även mer tvärvattrat. Dalripan ruggar aktivt vid tre eller fyra tillfällen varje år. Där utgör de en klad närmast släkt med kalkoner (Meleagris) och dessa två tillsammans med koklassfasan (Pucrasia macrolopha). Den är vanligt förekommande i de svenska fjällen och uppehåller sig där huvudsakligen på de lägre sluttningarna, helst bland vide och björk. Sin sydgräns har den i Dalarna, Värmland, Västmanland och norra Hälsingland.

Häckning

Äggen är rostgula med stora svartbruna fläckar. Äggen ruvas av honan i 19 till 25 dygn medan tuppen finns i närheten och håller vakt.

Status

Sammantaget bedöms inte arten vara hotad och IUCN kategoriserar den därför som livskraftig (LC). Den globala populationen uppskattas till cirka 40 000 000 individer.

Källor:

  • Wikipedia - https://sv.wikipedia.org