Duvhök
Accipiter gentilis
Duvhök är en medelstor kraftfull hökfågel som traditionellt placeras i släktet Accipiter men som lyfts med sina närmaste släktingar till det egna släktet Astur. Bestånd i Nordamerika som tidigare räknats till arten har urskilts som amerikansk duvhök.
Utseende
Honan är betydligt större än hanen med en längd på 58–64 cm och ett vingspann på 108–120 cm jämfört med hanens omkring 49–56 cm och vingspann på 90–105 cm. Den adulta hanen har gråblå ovansida, ljus undersida med talrika täta grå tvärvattringar. Den har mörkt gråblå hjässa och kinder, tydligt vitt ögonbrynsstreck och gul näbbas. Adult hona har brungrå rygg och hjässa och är grovt tvärvattrad på buken. Den har breda höfter, yviga vita undre stjärttäckare och mycket grova gula tarser som saknar fjädrar på nedre delen. Den juvenila fågeln är grovfläckat brun på rygg och hjässa, och beige eller vit på undersidan med droppformade mörkbruna längsstreck (ett bra kännetcken gentemot sparvhök som i alla dräkter har tvärvattrad undersida).
Utbredning
Den har ett stort utbredningsområde som sträcker sig över de tempererade områdena i Europa och Asien. Duvhöken tillhör en grupp kraftigare hökar där följande arter ingår: de afrikanska arterna madagaskarduvhök (A. Melanoleucus) amerikanerna trastduvhök (A. Merparten är stannfåglar eller strykfåglar, men de populationer som exempelvis häckar i nordligaste Asien flyttar söderut om vinter.
Levnadssätt
Duvhöken beskrevs första gången 1758 av Linné i hans Systema naturae. Ungfåglarna har klargul iris som övergår till rödorange hos de adulta fåglarna. Den adulta fågeln är mycket lik sparvhöken men är ett nummer större. Detta vetenskapliga namn använde Linné för att beskriva den juvenila duvhöken. Senare i samma källa beskriver han den adulta duvhöken under namnet Falco palumbarius. Meyerianus) på Nya Guinea med kringliggande övärld madagaskarduvhök (A. Henstii) på Madagaskar Duvhöken placeras traditionellt i släktet Accipiter. Tongivande IOC implementerade dessa resultat i deras uppdatering i augusti 2024 och denna linje följs här.
Häckning
Främsta skillnaderna är i övrigt duvhökens grova tarser, som är ungefär tre gånger så grova som sparvhökens "strumpstickor" till ben. Boet byggs av ris och fylls med gräs, lav och mossa. Boet byggs på varje år, främst på höjden. Dock använder sig paret ofta av samma bo i högst tre år i sträck, förmodligen på grund av parasiter. Honan lägger i snitt tre till fyra ägg, främst i maj och ruvar mellan 36 och 38 dygn.
Status
IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC). Bicolor) och den hotade kubaduvhöken (A. För att kärrhökarna ska kunna behållas i ett eget släkte delas därför Accipiter upp i flera mindre släkten, däribland Astur. På grund av detta kategoriseras den som livskraftig (LC) av IUCN.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org