Dvärgsparv
Emberiza pusilla
Utseende
Beståndet anses vara livskraftigt. Den har en kraftigt streckad brun rygg och vit undersida med fin mörk streckning. I sommardräkt känns den igen på rödbrunt ansikte, svarta hjässband och tydlig vit orbitalringögonring. I vinterdräkt kan den förväxlas med hona sävsparv, men skiljs förutom på lätet (se nedan) genom tydligare ögonring, jämnt rödbrun kind med en smal svart kant baktill, ljust rödbrun tygel och tydligt ljust centralt hjässband. Genetiska studier visar att den står närmast videsparven. Världspopulationen uppskattas bestå av 33 och 48 miljoner vuxna individer.
Utbredning
Arten är en flyttfågel som övervintrar i norra Indien, södra Kina och de norra delarna av Sydostasien, där merparten övervintrar i södra Kina. I Sverige utgör den en randpopulation, men från 1950-talet och framåt finns observationer som tyder på att den sällsynt men regelbundet häckar i delar av Norrland, speciellt i Lule Lappmark. Från 1958 har den observerats varje år i Sverige och från 1965 har den årligen observerats i Norrland. I norra Skandinavien letar den aktivt efter mätarlarver några meter ovan mark i björkar, blåbärsris och annan låg vegetation. I Sverige är populationstrenden okänd, men i Finland anses den ha minskat kraftigt sedan 1980.
Levnadssätt
Vintertid flyttar den framför allt till södra Kina. Ofta syns också en liten ljus fläck längst bak på kinden. Benen är också alltid skära, ej röd- eller gråbruna. Locklätet är ett vasst och hårt zick, medan sången är en melodisk och behaglig serie med både hårda, riviga ljud och klara toner. Den hittas också i nordöstra Kina och möjligen även Mongoliet. Dvärgsparven förs då tillsammans med exempelvis sävsparv och videsparv till Schoeniclus. Dessa två utgör systergrupp till artparet gyllensparv och rödbrun sparv. Den kan också omvänt påträffas i fjällbjörkskog med graninslag.
Häckning
Den brukar anlända till häckningsområdena i slutet av maj till slutet av juni och flyttar i augusti-september. Idag anses den häcka sällsynt och lokalt, främst i Norrbotten, Torne och Lule lappmark, men har också påträffats under häckningstid i Jämtland och övriga lappmarker. Dvärgsparven ses vanligen enstaka, i par eller smågrupper, utanför häckningstid dock i småflockar med upp till ett dussintal individer, ofta med andra arter som sävsparv. Den bygger ett bo av grässtjälkar som fodras med strån eller renhår. Boet placeras skyddat på marken.
Status
Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Den finns upptagen i 2020 års rödlista som sårbar.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org