Fiskgjuse
Pandion haliaetus
Fiskgjusen är en av världens mest spridda hökfåglar.
Utseende
Den tros öka i antal och beståndet anses livskraftigt. Den har ett mycket blekt huvud och bröst jämfört med haliaetus. Den har ljus, nästan vit, undersida med tydligt markerade mörka "knogar" vid vingarnas framkant, svart nacke och översida på vingarna. Ovansidan är spräcklig i brunt, svart och vitt och bakhuvudet pryds av en yvig tofs. Den blir 55–60 cm lång, med ett vingspann på 145–170 cm.
Utbredning
De nordliga populationerna är flyttfåglar och flyttar till varmare vinterkvarter. De europeiska fiskgjusarna, vars huvudpopulation finns i Sverige och Finland, flyttar vintertid till Nord-, Väst- och Östafrika. De amerikanska och kanadensiska fiskgjusarna övervintrar i Sydamerika eller i de södra delarna av Nordamerika, som Florida och Kalifornien. Den övervintrar i södra Afrika, Indien och på Filippinerna. Pandion haliaetus carolinensis (Gmelin, 1788) ("amerikansk") – Häckar från Kanada till södra USA.
Levnadssätt
Den lever uteslutande av fisk som den tar i vattenytan. Merparten av de australasiatiska fiskgjusarna är stannfåglar. Släktet Pandion beskrevs senare av Marie Jules César Savigny, 1809, vilket gav fiskgjusen sitt nuvarande vetenskapliga namn Pandion haliaetus. Melvillensis) betraktades tidigare som en egen art av International Ornithological Congress, men inkluderas i fiskgjusen sedan 2022. Hjässan är vit med mörka streck.
Häckning
När man kommer alltför nära boet hörs ett våldsamt cheereek. Honan lägger tre till fyra ägg i slutet av april, och förlitar sig på boets konstruktion för att kunna upprätthålla rätt temperatur i boet. Vid brist på föda överlever ofta endast den först kläckta ungen, och honan kan då mata den största ungen med den svagare.
Status
Under 1960- och 1970-talet minskade den kraftigt i många regioner runt om i världen – främst på grund av jordbrukets användning av pesticiden DDT – men i och med förbudet mot DDT och införandet av ett jaktförbud på fiskgjuse kunde populationen återhämta sig. Idag tros den istället öka i antal och världspopulationen uppskattas till mellan 100 000 och en halv miljon vuxna individer. Trots detta har den svenska populationen minskat sedan 1990-talet, utan att forskningen entydigt kunnat påvisa varför.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org