Fjällabb
Stercoraius longicaudus
Utseende
Den har en grov näbb som dock är kortare än kustlabbens. Den har en genomsnittlig kroppslängd på 35–41 centimeter, därtill tillkommer på adulta individer sommartid förlängda mellersta stjärtpennor som mäter 12–24 centimeter, och den har ett vingspann på mellan 88 och 105 centimeter. På sommaren har den adulta fågeln mörk näbb och svart, ofta något glänsande, ansikte och hjässa. Bröstets vita färgton övergår utan någon skarp gräns i bukens och undergumpens brungrå färgton. Ovansidan är brungrå och i flykten syns tydligt kontrasten mellan de närmast svarta vingpennorna och de brungrå armtäckarna. På vingundersidan saknas tydlig vit handbasfläck som hos kustlabb och bredstjärtad labb.
Utbredning
Den är en långflyttande fågel som häckar cirkumpolärt i fjäll- och tundraområdet och övervintrar ute till havs på södra halvklotet. Juvenila fåglar förekommer i tre morfer: ljus, mellan och mörk. I övriga Sverige ses den sällsynt under flyttningen i maj och augusti–september och då främst utefter kusterna. Ett antal yngre fåglar, under sitt andra eller tredje levnadsår (2–3k), flyttar till häckningsområdena och prospekterar men häckar inte. Under de allra första dagarna värms ungen eller ungarna i boet dock förekommer det att den först kläckta ungen lämnar boet redan innan den andra ungen kläckts eller är precis nykläckt.
Levnadssätt
Huvudets sidor, nacke och hals är vit eller mycket ljust gulaaktiga. Fjällabbens flykt är lätt och nästan tärnlik. Vid spelet hörs galande "glii-eh", något likt fiskmåsens läte. De icke-häckande paren uppsöker ofta sina gamla revir men dessa individer drar omkring mer och samlas ofta i flockar som kan uppgå till 70–80 individer. Detta är förmodligen för att minska risken för predation. Båda föräldrar tar hand om ungarna som är flygga efter i snitt 24–26 dygn. Under flyttningen så är de mer benägna att fånga sin egen föda istället för att stjäla från trutar och tärnor vilket de större arterna inom släktet gör. Wikispecies har information om fjällabb.
Häckning
På häckningsplatsen ryttlar den ofta. Dock kan de hoppa över häckningen på grund av födobrist vilket medför att antalet häckande par varierar kraftigt från år till år. Kullen utgörs vanligtvis av två ägg som är mörkt olivgröna med bruna och grå fläckar. Äggen blir 50–60 millimeter långa och 37–40 millimeter breda. Födotillgången, av främst gnagare, förefaller även påverka hur många ägg de häckande labbarna lägger då det genomsnittliga antalet lagda ägg ökar under goda lämmelår.
Status
IUCN kategoriserar den som livskraftig. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org