Gluttsnäppa
Tringa nebularia
Gluttsnäppa är en utpräglad långflyttande vadare som häckar i norra palearktis på myrar i skogslandskap.
Utseende
Den är 30–34 cm lång och har ett vingspann på 55–62 cm. I alla fjäderdräkter är den ganska ljust färgad, grå med svarta fläckar på ovansidan och ljus på undersidan. Bröstet är fint vattrat i svart mot en vit botten. Benfärgen skiftar i grågrönt till gulgrön beroende på ålder och årstid. När den flyger ser man en lång, bred vit kil på ryggen som sträcker sig ända ner på stjärten i stark kontrast till de gråsvarta vingöversidorna. Huvudfödan består av allehanda smådjur, till exempel insekter och dess larver, småfisk och kräftdjur.
Utbredning
Arten är närmast släkt med den amerikanska större gulbenan. Den är en långflyttare och övervintrar i medelhavsländerna, i Afrika söder om Sahara, i sydvästra delarna av Indien, i Indonesien, i Sydostasien, på öar i sydkinesiska havet och i Australien. Generellt flyttar den på bred front över land men majoriteten av häckfåglarna i Västeuropa passerar kustområden. Dess närmaste släktingar är den amerikanska arten större gulbena samt svartsnäppan. Den häckar från havsnivå och vanligtvis upp till 450 meter över havet, men den högst belägna kända häckningsplatsen ligger på 1200 meter över havet i Norge. I vinterkvarteren förekommer den i en mängd olika sötvattens- och marina områden, bland annat, våtmarker, leriga eller steniga stränder vid sjöar och floder, saliner, risfält, dammar, reservoarer, översvämmad gräsmark, saltängar, skyddade sandiga eller leriga havsstränder, mangrove, estuarier, laguner men undviker öppna kuststräckor.
Levnadssätt
Sången som framförs i hög spelflykt är ett malande "klu-vy klu-vy klu-vy. ". Locklätet är en trestavig, kraftfull vissling: "tju-tju-tju". Vadehavet är exempelvis en viktig rastplats under vårflytten där arten ruggar. Under flyttningen ses den även längre söderut vid flacka kuster och slättsjöar. Under flytten uppträder gluttsnäppan vid olika typer av våtmarker i inlandet eller i närheten av kusten. Ungarna blir flygga efter 26–31 dagar. Under flytten uppträder de enstaka eller i mindre flockar men sällsynt observeras flockar på över 100 individer på tidvattenstränder och dylikt. Vissa icke-häckande individer översomrar i övervintringsområdena.
Häckning
Häckningsbiotopen utgörs av gläntor i sumpig skog, myrmark, trädbevuxet hedlandskap, öppna mossar och kärr, och stränder vid eutrofa sjöar där det finns ruttnande vegetation. Boet är en grund uppskrapning direkt på marken ofta placerat på torr mark, i en glänta eller i gles skog, gärna i närheten av en trädstam, ett liggande träd, klippblock, staket eller dylika uppstickande objekt. Och båda färäldrarna ruvar äggen i 23–26 dagar. Efter kläckningen lämnar ungarna boet efter bara några dagar och födosöker själva. Ena föräldern, vanligtvis honan, lämnar häckningsområdet först, ofta innan ungarna är flygga, medan den andra föräldern och juvenilerna flyttar cirka tre till sex veckor senare.
Status
Den globala populationen anses vara livskraftig. Baserat på detta listar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org