Grågås
Anser anser
Grågås är en andfågel inom släktgruppen gäss som placeras i släktet Anser. Grågåsen är en stor och kraftig grå gås med kraftig ljusrosa näbb och ben, och tydliga ljusgrå vingframkanter.
Utseende
En hane av nominatformen väger 2600–4560 gram och honan 2070–3960 gram medan hanen hos rubrirostris väger 2800–4100 gram och honan 2450–3600 gram. Grågåsens huvud är stort och halsen tjock och de är ljust brungrå, ovansidan är brunaktig med ljusgrå fjäderkanter, bröstet och buken är ljusgrå, övergumpen är ljust askgrå, undergumpen och bakkanten av stjärten är vit. Grågåsen har en kraftig, helljus näbb som mäter 6–7 cm på längden, är tjock, konisk och rödorange- eller rosafärgad med vit näbbnagel. Näbbnageln upptar större delen av näbbens bredd. Näbblamellerna är korta och koniska. Övernäbbens lameller är tydligt synliga utifrån längs större delen av näbben.
Utbredning
Den är en kortflyttande flyttfågel som häckar i stora delar av norra och mellersta Palearktis. Den återfinns från Island i väster, österut genom norra Europa, Skandinavien, Balkan, österut genom Sibirien till Kina. Den är en kortflyttande flyttfågel som bland annat har sina vinterkvarter i Europa, norra Afrika, Mellanöstern, Indien och Vietnam. Anser anser rubrirostris – häckar i Asien. I Sverige är den en sommargäst som mest ses mellan mars och oktober.
Levnadssätt
Arten beskrevs av Carl von Linné 1758. Den saknar vitt på huvudet till skillnad från exempelvis bläsgås och fjällgås. Det mest typiska är ett "kijaaa-ga-ga", med första tonen i falsett. Repertoaren i övrigt är varierad med både basiga och gälla toner. De är mycket vaksamma och varnar ljudligt för minsta fara och tar lätt till vingar om exempelvis en människa kommer för nära. Vid sådan formationsflygning är det inte en och samma gås som flyger främst utan gässens plats i formationen byts ofta om. Det är endast under denna period som en adult grågås sällsynt kan dyka för att undkomma fara.
Häckning
Direkt efter häckningen ruggar grågåsen och blir därmed flygoförmögen. Tidigare var det absolut vanligast att den lade sitt bo på torra land men i och med populationsökning har man observerat en förändring i häckningsbeteende och grågåsens bon återfinns nu även inne i rörvass. Vanligtvis lägger den fyra till sex ägg men man har observerat upp till 14 ägg i ett rede. Honan ruvar oftast äggen i mellan 27 och 28 dygn. Grågåsen lägger bara en kull per häckningssäsong.
Status
IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC). IUCN bedömer inte att grågåsen globalt är hotad utan kategoriserar den som livskraftig (LC). Dock har grågåsen genom förvildning av tamgäss sedan 1930 till 1960-talet etablerat populationer runt om i Storbritannien. Efter att ha varit ovanlig ökade populationen, främst på östkusten, senare västkusten och i inlandet.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org