Gräsand
Anas platyrhynchos
Gräsand är en välkänd andfågel som är mycket vanlig och vida spridd på stora delar av norra halvklotet. Gräsanden är tillsammans med myskanden ursprunget till tamankorna.
Utseende
Den har ett stort huvud, en lång och ganska kraftig näbb och kort stjärt. I alla dräkter har den en mörkblå iriserande vingspegel omgiven av först ett svart och sedan ett brett vitt band. Honan är vattrad i brunt på ovansidan, i ljusbrunt på undersidan och har en orange näbb med mörkgrå näbbrygg. Den adulta hanen har i häckningsdräkt mörkgrönt, lätt skimrande huvud och hals. Den har en smal vit halsring som avgränsar det gröna från det lilatonade kastanjebruna bröstet. Aktern är svart och de yttre stjärtpennorna beigevita.
Utbredning
Brehm 1831 – häckar på Grönland. Det enda ställe i Sverige där gräsanden inte förekommer är i fjällmiljön. Bland de populationer som är flyttfåglar sker detta i vinterkvarteret eller under flyttningen. Bara i Sverige föds varje år upp 400 000 gräsänder i fångenskap och i hela Europa tre miljoner gräsänder för att släppas ut och jagas.
Levnadssätt
Juvenilen är mycket lik den adulta honan. Från hanen görs dämpade och nasala "vähp" som ofta upprepas av en oroad fågel. Vid uppvaktning av honan hörs en kort vissling, "pjy". Honan kväker med en ljudlig serie som successivt avtar i styrka. Från oroad hona hörs envetna, upprepade "kväh". Arten har också introducerats till Australien och Nya Zeeland.
Häckning
Genom att människor torrlägger våtmark för odling, minskas deras naturliga livsutrymme, detta tillsammans med omfattande andjakt tvingar dem att söka sig närmare människor vid områden som parker och vattendrag. Föda varierar beroende på en rad olika faktorer, bland annat beroende på vilket stadium i häckningscykeln den befinner sig i, födotillgång, och konkurrens om föda från både artfränder och andra arter. Häckningen påbörjas mycket tidigt på våren och den kan lägga ägg så tidigt som i mars, och så sent som i juli. Boet placeras av honan och läggs i de flesta fall mer eller mindre långt bort från stranden, ofta väl dolt i en tät tuva eller under en buske. De bygger egentligen inte något bo utan lägger äggen i en så gott som tom grop i marken.
Status
Hos populationer av stannfåglar är paren oftare trogna varandra livet ut medan flyttfåglarna oftare byter partner. Den tros dock minska i antal, dock ej så kraftigt att den anses vara hotad. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org