Gråsiska
Carduelis flammea
Sentida studier indikerar att snösiska, som tidigare ofta haft artstatus istället – tillsammans med bland annat brunsiska – bör behandlas som del av gråsiskan, vilket bland annat Birdlife Sverige gör.
Utseende
Ornitologen Christian Ludwig Brehm gav 1831 namnet holboellii till vad han ansåg vara en långnäbbad form av gråsiska. Systergrupp till gråsiskan är oväntat korsnäbbarna i Loxia. Hjässa och panna är röda i olika stor utsträckning, hakan svart och vingarna har ljusa fjäderkanter. Den adulta hanens bröst är om våren rosenrött men om vintern kan den vara helt vit på bröstet eller med mycket lite rödrosa ton på bröstet. Fågeln har en kort, triangelformad gul näbb, svart fjäderparti runt näbbroten och ett mycket tunt svart tygelstreck. Kroppslängden är ungefär 11,5–14 cm har ett vingspann på 20–25 cm och väger ungefär 14 gram.
Utbredning
Den häckar cirkumpolärt på norra halvklotet i tempererat och subarktiskt klimat. Brunsiska och nominatformen häckar sympatriskt i södra Norge utan större tecken på hybridisering. Cabaret) häckar i Sverige sedan 1970-talet i Skåne och på västkusten, och nominatformen A. Dock häckar gråsiskan inte i stora delar av Mellansverige och inte utmed ostkusten.
Levnadssätt
Mycket forskning indikerar dock att dessa båda taxa bättre beskrivs som en art eftersom det saknas tydliga genetiska, morfologiska och beteendemässiga skillnader. Dessa fåglar återfinns mest i de allra nordligaste delarna av Palearktis och Nearktis och framförallt i nordöstra Sibirien. Än idag har man inte kunnat fastställa var denna form hör hemma rent geografiskt och idag menar de flesta att det rör sig om en varietet och en normal variation inom A. Hornemanni) i allra nordligaste av den svenska fjällkedjan.
Häckning
Honan ensam ruvar äggen i cirka 10–12 dagar. Under denna tid lämnar honan knappast boet, och matas av hannen. Efter att äggen kläckts blir ungarna flygfärdiga på cirka 12–13 dagar.
Status
Den globala populationen uppvisar tydliga men klinala morfologiska skillnader vilket skapat stora diskussioner vilka populationer som ska ingå i artkomplexet. Vad som dock skiljer dessa båda taxa och även andra populationer inom detta komplex är biogeografin. Trots att den globala trenden för arten är negativ bedömer inte internationella naturvårdsunionen IUCN att gråsiskan är hotad utan kategorisera den som livskraftig (LC).
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org