Gravand
Tadorna tadorna
Utseende
Beståndet globalt anses vara livskraftigt. Den har lång hals, långa ben och långa, spetsiga vingar, kraftig kropp och stor, tydligt uppåtböjd näbb. Fågeln är till största delen vit med grönt huvud, röd näbb och hasselnötsbrun gördel på framsidan. Dess föda består av små havsdjur, frön, knoppar och späda skott. Honan sköter ruvningen medan hanen ofta står på vakt i närheten, gärna på en upphöjd plats. I början av seklet minskade beståndet kraftigt i hela Östersjöområdet men senare under 1950-talet ökade antalet igen, bland annat på grund av fridlysning i Danmark.
Utbredning
Fågeln förekommer utmed kusterna i större delen av Europa, men även inåt landet österut till Kina. Vintertid når den norra Afrika, Irak, Pakistan, norra Indien, Bangladesh och södra Kina. I Europa har den tillfälligt även noterats på Färöarna, Madeira, Azorerna, Kanarieöarna och Svalbard. Gravanden har också på senare tid vandrat söderut i Afrika till Ghana. I Asien finns fynd från östligaste Ryssland och Filippinerna. Det finns få uppgifter om gravandens svenska utbredning i historisk tid.
Levnadssätt
Till utseende, rörelsemönster och flygstil liknar gravänderna mest gässen. Skuldror och vingpennor är svarta. Från hanen hörs svischande visslingar under uppvaktningen. Även ett upprepat, tvåstavigt "pju-pu" hörs. I fångenskap har den hybridiserat med flera andra arter inom sitt släkte, men även nilgås, gräsand och ejder. De återfinns även vid större träsk och i jordbruksmiljö. Gravanden flyger och simmar väl och kan dyka.
Häckning
Könen är lika varandra, men hanen är något större och har under parningstiden en svullen röd knopp mellan ögonen. Honans läte är ett nasalt gnäggande. Så fort honan lämnar redet för näringssök täcker hon äggen helt med dun. Äggen ruvas i cirka 30 dygn och ungarna är flygga efter 45–50 dygn.
Status
Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 415 000 och en halv miljon vuxna individer. Nu minskar arten återigen, sedan millennieskiftet med mellan 15 och 30 %.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org