Grönsångare
Phylloscopus sibilatrix
Grönsångare är en flyttfågel som häckar i Europa och övervintrar i tropiska Afrika.
Utseende
Jämfört med sina släktingar är den relativt bjärt färgad med mossgrön ovansida, gult bröst och ögonbrynsstreck och vit buk. Ovansidan är grön och bröstet gulvitt. Den har vit buk, gul strupe samt lång och tydligt gult ögonbrynsstreck. Honor och hanar har samma färger. Visuellt kan man skilja den från gransångaren och lövsångaren på dess klarare färger, långa vingar och kortare men bredare stjärt. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.
Utbredning
Under häckningen förekommer den i olika skogsmiljöer, framför allt bokskog, men även ekskog eller granskog med inslag av lövträd. Den är genomgående flyttfågel och övervintrar i tropiska Afrika. I Sverige anses den dock minska så pass kraftigt att den sedan 2020 listas som nära hotad på Artdatabankens rödlista. ISBN 978-91-7424-039-9 Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder Sveriges Radio: P2-fågeln – Grönsångare Dansk ornitologisk forening Wikimedia Commons har media som rör grönsångare.
Levnadssätt
Dess karakteristiska sång har liknats vid ett mynt som roterar på en marmorskiva. Arten är närmast släkt med de sydeuropeiska arterna bergsångare och balkansångare. Karakteristiskt är också kontrasterande ljusa kanter på tertialer, vingpennor och större täckare. Den har två sångtyper, dels en ljus metallisk drill i ökande tempo pit-pit-pitpitpitpt-t-t-ttt som varar två till tre sekunder och som brukar beskrivas som ett litet mynt som roterar på en marmorskiva, dels en serie av tre till fem sjunkande pipande mörkare toner piyy-piyy-piyy. Locklätet liknar den andra sångtypen, men är kortare och inte upprepat: "piy". Tillfälligt har den bland annat påträffats i Färöarna, på Island och på Svalbard, i sydost i Azerbajdzjan, Iran och Qatar, i sydväst i Portugal, inklusive Madeira. Den anländer i april–maj och flyttar i juli–augusti. Den placeras normalt i släktet Phylloscopus.
Häckning
Den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Boet läggs i en håla på marken, vid en buske eller vid sidan av en tuva, bland löv och mossa, ofta bland trädrötter, och är väl dolt. Boet är stort, välvt som en gammaldags bakugn med rund öppning på sidan, byggt av grässtrån, torra blad och mossa, och fodras på botten med fina grässtrån. Honan lägger sex till sju ägg som hon ruvar i tolv till 14 dagar. Ungfåglarna stannar i boet i tolv till 13 dagar.
Status
Arten är vida spridd och vanligt förekommande, men minskar i antal. Globalt kategoriseras den som livskraftig, men upptas sedan 2020 på den svenska rödlistan som nära hotad. Antalet varierar troligen mycket mellan olika år. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org