
Grönsiska
Carduelis spinus
Grönsiskan är talrik och anses vara livskraftig.
Utseende
Den har en kort, konformad och spetsig liten näbb. Den adulta hanen är grön på ryggen och bröstet med gulgrön vingovansida med kraftiga svarta partier. Den adulta honan och juveniler saknar dessa svarta partier och är överlag mer anonyma med ljust grågrön dräkt med mörk vattring. Dock uppvisar grönsiskan, på ovansidan vingen, i alla dräkter två ljust gulgröna vingband omgärdat av svarta partier, ljusgrön övergump, och den mörka stjärtbasens ytterkanter har också var sitt ljust gulgrönt parti. Denna står närmare Serinus än typarten för Carduelis, steglitsen. 2018 uppskattades det svenska beståndet till 817 000 par.
Utbredning
Arten häckar mestadels i högstammig barrskog och ses ofta vintertid i stora flockar födosökande i alar. Den placerades tidigare i släktet Carduelis, men lyfts numera ut till släktet Spinus tillsammans med himalayasiskan och en större grupp nord- och sydamerikanska siskor. Den är delvis en flyttfågel och övervintrar så långt söderut som i Medelhavsområdet, Kina och Ryukyuöarna. Delar av den svenska populationen flyttar så långt söderut som till Tyskland och Frankrike medan andra övervintrar. Grönsiskan tillhör en grupp där även asiatiska himalayasiskan samt de amerikanska siskorna ingår. Atriceps) i Nord- och Centralamerika samt hispaniolasiskan (Spinus dominicensis) i Västindien.
Levnadssätt
Buken och undergrumpen är grågrön med svart vattring. Den har en svart strupfläck och hjässa. Även ett knattrande småläte hörs. Sången är en kvittrande och drillande ramsa med inslag av härmningar, återkommande avbrutna av en utdragen, nästan kiknande ton. Tillfälligt har den påträffats i Bahrain, Oman, Qatar och Saudiarabien på Arabiska halvön, i Afghanistan, Mongoliet, Nepal och Filippinerna och dessutom i USA och i den lilla ögruppen Saint Pierre och Miquelon utanför kanadensiska Newfoundland men tillhörande Frankrike. Tidigare fördes grönsiska till släktet Carduelis, men genetiska studier visar att det är kraftigt parafyletiskt. Grönsiska med släktingar förs därför numera till ett eget släkte, Spinus.
Häckning
Den är en rörlig fågel som drar vida kring, även under häckningen, men är ändå rätt oskygg. Grönsiskan lägger 4–6 ägg och de ruvas i ungefär 13 dagar. Ungarna lämnar boet efter 13–15 dagar. Grönsiskan föder ofta upp två kullar per häckningssäsong.
Status
Arten är vidare talrik, med en grovt uppskattad världspopulation på 24,9 till 46,9 miljoner vuxna individer.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org