Hämpling
Carduelis cannabina
Utseende
Den minskar i antal, men beståndet anses ändå livskraftigt. Den mäter 12,5–14 centimeter, har ett vingspann på 21–26 centimeter och väger upp till 18 gram. Den har kluven stjärt som är brunsvart med vita kanter, beigevit strupe med gråmelerad teckning och framryggen är brun. Vingpennorna är mörkt brunsvarta, och de vita ytterkanterna på handpennorna bildar en ljus fläck på den sammanslagna vingen, som även syns när fågeln flyger. Adult hane i sommardräkt har kanelbrun rygg och övre vingtäckare, rött övre bröst och panna, gråvit, streckad övergump, grått huvud och nacke, och ljusare strupe. Honan och juvenil saknar det röda i sin fjäderdräkt, har streckad brun rygg, brungrå övre vingtäckare och mörkare streckad övergump.
Utbredning
Den häckar i torrt och buskigt kulturlandskap i stora delar av Europa, västra Asien och Nordafrika. Dem norra och östliga populationerna är flyttfåglar som i september till november flyttar till västra och sydvästra Europa, och så långt söderut som norra Afrika, Irak, Pakistan och Indien, och återkommer i mars till maj. I slutet av mars återvänder hämplingen till Sverige från sina övervintringsområden, huvudsakligen sydvästra Europa.
Levnadssätt
Det röda är svagare på hösten och delvis dolt av gråa bräm. Hämplingen har ett kort upprepat lockläte "tett" med inslag av visslingar och drillar. Sången är varierad, kvittrande och melodisk, en mix av knattriga, lockläteslika stavelser och visslingar. Tidigare placerades hämplingen i släktet Carduelis, men genetiska studier har visat att det släktet är parafyletiskt, varför hämplingarna nu oftast förs till det släktet Linaria, tillsammans med jemenhämpling, vinterhämpling och somaliahämpling. Den är en rörlig och rastlös fågel som flyger upp i hoppande flykt för att snart fälla igen. Hanen matar henne med uppstötta frön. Ungarna tas om hand av båda föräldrarna och de blir flygga efter elva till 17 dagar. Till och med ungarna matas huvudsakligen med frön.
Häckning
Under häckningstid håller den tätt ihop i par, men kan uppträda i större flockar vintertid. Den får två eller ibland tre kullar per år. Honan lägger i snitt fyra till sex ljusblå ägg med mörkare fläckar. Äggen ruvas i tio till 14 dagar, främst av honan.
Status
Nordliga och östliga populationer flyttar vintertid mot väst och sydväst. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Sedan 2015 är den därför avförd från Artdatabankens rödlista.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org