Kärrsångare
Acrocephalus palustris
Utseende
Vikten är ungefär 11 till 14 gram. Ovansidan är gråbrun och undersidan gulvit. Den har vitaktig strupe och spetsig näbb. Till utseendet är den svår att skilja från rörsångaren, men den är gråare på ryggen, pannan är mindre platt och näbben är inte lika spetsig. Där trivs den i frodig örtvegetation, i bestånd av växter som älgört, brännässla och björnbär, ofta nära större buskar eller träd. Genetiska studier visar att den är systerart till de närstående arterna rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) och afrikansk rörsångare (A.
Utbredning
Den häckar i frodig örtvegetation i stora delar av Europa utom längst i norr och i sydväst. Vintertid flyttar den till Afrika söder om Sahara. Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in härmningar från afrikanska fågelarter, vilket gör att vissa fågelskådare med stor kunskap om fågelsång i vissa specialfall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat. Den kan också påträffas vid jordbruksfält omgivna låga buskar eller häckar, liksom i ruderatmarker med högt gräs, örter och småbuskar, i hög vegetation i diken, i våtmarkskanter och bladvass på torrare områden än rörsångaren samt till och med i trädgårdar. Populationer i nordvästra och centrala Europa flyttar först åt sydost genom Mellan Östern och sedan söderut via Arabiska halvön. I Afrika går den huvudsakliga rutten över Röda havet vid Sudan sedan genom västra och centrala Etiopien och östra Kenya till Zambia och Malawi, dit de anländer först i december.
Levnadssätt
Sången som mest hörs från skymning till gryning är mycket högljudd och snarlik rörsångarens fast mycket snabbare och mer varierad. I ett mycket snabbt tempo visslar, knäpper och svirrar den ofta väl dold inne i vassen eller ett snår nära vatten. Kärrsångaren återvänder norrut nästan enbart via östra Kenya, med en topp i mitten av april, sedan över norra Somalia. Dessa är tillsammans vidare systergrupp till artparet busksångare (A. Ungfåglarna blir flygga efter tio till 14 dagar. I Storbritannien minskade arten under 1950- och 1960-talen, vilket tros ha orsakats av klimatförändringar och habitatförlust till följd av exempelvis avverkning intill flodbanker.
Häckning
Den är en mycket skicklig imitatör och härmar flera olika fågelarters läten men lägger även in passager av torra drilljud "prrri-prrri" och hesa "tzääh". Fågeln lämnar häckningsområdet huvudsakligen i augusti, men vissa inte förrän slutet av september. Den anländer häckningsområdet igen från slutet av april på Georgiens Svartahavskust till början av juni längst i norr och väster. Den blir könsmogen efter ett år och den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Den bygger ett skålformat bo av gräs och vasstrån som den brukar hänga i vegetationen, ofta mellan brännässlor eller sädesstrån.
Status
IUCN kategoriserar den som livskraftig. Populationsutvecklingen är dock oklar. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 12,3 och 17,9 miljoner vuxna individer.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org