Kattuggla

Kattuggla

Kattuggla

Strix aluco

Kattuggla läte

Kattugglan är en stannfågel och mycket territoriell.

Utseende

Nominatformen har två morfer som skiljer sig åt i färg. Den ena har rödbrun ovansida och den andra gråbrun, men mellanformer förekommer också. Arten uppvisar könsdimorfism då honan är betydligt större än hanen, 5 % längre och mer än 25 % tyngre. Kattugglan har ljusgrå ögonkretsar med svartaktiga fjäderspolar framåt och med svarta strålfjädrar. Fågeln har mörkbruna längsgående fläckar på ovansidan och mellan dessa är den finspräcklig på tvären i brunt, rostgult, grått och vitt.

Utbredning

Dess storlek, kompakta form och breda vingar särskiljer den från andra ugglor inom dess utbredningsområde. Båda varianterna förekommer dock i någon utsträckning i nästan hela utbredningsområdet. Uralensis) och den nordamerikanska kråsugglan (S. Världspopulationen är uppdelad i två vitt skilda geografiska områden, en i Europa och en i Östasien. Kattugglans utbredningsområde sträcker sig med avbrott över de tempererade delarna av Eurasien från Storbritannien och Iberiska halvön österut till Korea, och söderut till Iran och Himalaya.

Levnadssätt

Många årsungar svälter om de inte kan hitta ett ledigt revir när omvårdnaden från föräldrarna upphör. Kattugglan jagar huvudsakligen gnagare, vanligen genom att slå sitt byte vilket sväljs helt. I stadsbiotoper utgör fåglar en större del av dess föda. Synen och hörseln är anpassad till dess nattliga jakt. Den tysta flykten är likaså en anpassning till fågelns jaktsätt. Fastän kattugglan ofta hävdas ha exceptionellt mörkerseende, är dess näthinna inte mer känslig än en människas, men öronens placering ger kattugglan utmärkt hörsel. Kattuggla kan fånga mindre ugglor, men kan själv falla offer för exempelvis berguv och duvhök. Rävar utgör ett vanligt hot gentemot nyligen flygfärdiga (flygga) juveniler.

Häckning

Boet är vanligen placerat i en trädhåla och ägg och ungar försvaras våldsamt mot potentiella predatorer. Kattugglans näthinna har ungefär 56 000 ljuskänsliga stavar per kvadratmillimeter. När hanen är upphetsad under parningsceremonin låter han även höra ett läte som brukar kallas för xylofonlätet. Hanens läten fungerar bland annat som indikator på hans hälsa. Ungarna lämnar vanligen boet upp till tio dagar innan de kan flyga, och gömmer sig på grenar i närheten.

Status

Den vänstra öronöppningen sitter högre på huvudet än det större högra örat och lutar nedåt, vilket ökar känsligheten för ljud som kommer nerifrån. Vid regn minskar möjligheten för ugglan att uppmärksamma svaga ljud, och långvarigt blött väder kan leda till svält då ugglan ofta inte kan jaga lika effektivt. Arten anses inte uppfylla IUCN:s kriterier för rödlistning (minskning med mer än 30 % på tio år eller tre generationer) och bedöms därför som livskraftig. Paret sitter skyddat på en gren nära trädstammen under dagen, och sover vanligen avskilda från varandra från juli till oktober.

Källor:

  • Wikipedia - https://sv.wikipedia.org