Kornknarr

Kornknarr

Kornknarr

Crex crex

Kornknarr läte

Kornknarren är en medelstor rall med sandfärgad eller gråbrun ovansida med svarta fläckar.

Utseende

Den har kastanjeröda partier på vingarna, grå undersida med rostfärgade och vita (eller gråa) tvärgående streck på kroppssidan och undergumpen. Den har en kraftig näbb och ljusgrå ben. Som juvenil har den en liknande fjäderdräkt och som dununge är den, som alla rallar, svart. Kornknarren är allätare, men lever främst av ryggradslösa djur och växtmaterial såsom gräsfrön och spannmål; ibland tar den även små grodor eller däggdjur. Trots detta kategoriseras arten som livskraftig (LC) av IUCN på grund av sitt mycket stora utbredningsområde och stora och stabila bestånd i Ryssland, Kazakstan och västra Kina. Hanarna väger i genomsnitt 165 gram och honorna 145 gram.

Utbredning

Den häckar i Europa och Asien så långt österut som västra Kina och flyttar till Afrika över vintern. Kornknarrens häckar på gräsmark, framförallt jordbruksvallar, och vintertid uppträder den i liknande habitat. Kornknarren har minskat mycket kraftigt över stora delar av sitt tidigare utbredningsområde, främst i Västeuropa, på grund av förändrade jordbruksmetoder som lett till att redena förstörs under häckningen. Dess vittljudande häckningsläte har resulterat i att den förekommer i både folktro och litteraturen och har även gett den en rad lokala namn.

Levnadssätt

Naturvårdande insatser har inneburit en stabilisering, och ibland även en ökning, i vissa länder där den tidigare minskat kraftigt. Morfologiska studier visade tidigare att kornknarren stod nära Porzana-sumphönorna, speciellt vitstrupig sumphöna (Porzana albicollis), men DNA-studier visar att detta är inkorrekt. Istället ingår kornknarrarna i en klad med bland annat vattenrallen i Rallus, troligen närmast släktet Lewinia. Den förs därför numera allt ofta till ett eget släkte, Crecopsis, och denna linje följs här. Den tidigare användningen av crex ger namnet prioritet över Bechsteins artepitet pratensis och resulterar i dess nuvarande vetenskapliga namn Crex crex. Även det svenska trivialnamnets ena del, "knarr", refererar till lätet medan "korn" refererar till dess vana att befinna sig på åkrar.

Häckning

Hanens häckningsläte är en mycket högljutt krek krek, varifrån dess vetenskapliga namn, Crex crex, härstammar. Den håller sig ofta dold och placerar sitt rede av gräs i en fördjupning i marken. Den lägger sex till 14 ägg som ruvas i 19–20 dagar och de borymmande ungarna blir flygga efter cirka fem veckor. Naturliga fiender utgörs av introducerade och vilda däggdjur, större fåglar, olika parasiter och sjukdomar. Genetiska studier har dock även här kullkastat tidigare föreställningar och visat att dessa inte är nära släkt med varandra.

Status

Världspopulationen uppskattas till mellan tre och sju miljoner vuxna individer. I Artdatabankens rödlista från 2020 kategoriseras den som nära hotad (NT).

Källor:

  • Wikipedia - https://sv.wikipedia.org