Mindre hackspett
Dendrocopos minor
Mindre hackspett är den minsta av Europas hackspettar med sin längd på cirka 15 cm, vilket gör den jämnstor med gråsparven. Mindre hackspett har sin utbredning över hela västra och norra Palearktis till Asiens Stillahavskust.
Utseende
Mindre hackspett har visat sig stå allra närmast artparet rödnackad hackspett och halsbandsspett som förekommer kring Himalaya, men också nära tre nordamerikanska små hackspettar (dunspett, chaparralspett och bandryggig hackspett) som vanligtvis placeras i Picoides. Bosättningar på avstånd på mer än 20 kilometer från födelseplatsen tycks dock förekomma ofta. Mindre hackspett är typisk med sin svartvita kontrasterande fjäderdräkt. Honan går helt i svartvitt medan hanen har en röd hjässa. Mindre hackspett är den enda arten i sitt släkte i Europa och västra Asien som inte har något rött eller rosa på undergumpen eller på de undre stjärttäckarna. Arten saknar även de vita skulderfläckar som i övrigt är påfallande bland alla arter i släktet, förutom hos vitryggig hackspett.
Utbredning
I Mellaneuropa är den en spridd men inte vanlig häckfågel. De cirka 40 arterna inom släktet Dendrocopos förekommer i Eurasien och i Nordafrika. DNA-studier visar dock att släktena Picoides och Dendrocopos är gravt parafyletiska gentemot varandra och andra släkten som de afrikanska hackspettarna i Dendropicos och de övervägande sydamerikanska i Veniliornis. I nordväst når arten England och Wales, men häckar inte i Skottland och Irland. I söder och sydost bebor den stora delar av Italien, Ungern och Balkan, Turkiets kustberg, Kaukasusområdet och Transkaukasien samt norra Iran och delar av Zagrosbergen. Förutom en liten population i södra Sardinien förekommer arten inte på någon Medelhavsö.
Levnadssätt
Som många små hackspettsarter söker den sin föda främst i trädkronornas yttre grenområde. Länge förenades Dendrocopos'’ också med besläktade och framför allt nearktiska arter i släktet Picoides. En teori är att mindre hackspett härstammar från Palearktis men att den sedan utvecklades i Nearktis för att sedan återkolonisera Palearktis. Dessa studier har lett till att dessa nu förs till det egna släktet Dryobates. I Danmark har den inte häckat förrän början av 1960-talet. Sammantaget är de morfologiska skillnaderna få och klinala.
Häckning
Det vita, ibland lätt gräddgula ansiktet inramas av en tydlig svart tygel, ett skäggstreck och ett sidostreck, men det sista sitter inte ihop med det svarta nackbandet. Utanför häckningstiden ligger däremellan långa vilo- och putsningsfaser. Även rena bokskogar väljs endast tillfälligtvis som häckningshabitat. Som sekundärhabitat bebor mindre hackspett parker, fruktträdsängar, begravningsplatser, ibland till och med större trädgårdar, om det finns tillräcklig tillgång på föda och möjligheter att anlägga hålor. Dess födosökningsområde begränsas under häckningstiden till ett intensivt utnyttjat kärnområde.
Status
Nordiska populationer flyttar regelmässigt söderut.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org