Morkulla
Scolopax rusticola
Ögonen är stora och är placerade mycket långt bak på huvudet, vilket har lett till att Morkullan har ett lika stort binokulärt synfält rakt bakåt som rakt framåt.
Utseende
Kroppslängden kan uppgå till 38 cm, inklusive den upp till 7 cm långa näbben. Näbben är blekt köttfärgad, med svart och rundad spets. Stjärten består av 12 vingpennor med skaft som är böjda inåt. Stjärten är svart, med rödbruna tvärfläckar och grå spets. Engelska forskare har efter studier 2022 kommit fram till att morkullans vita stjärtfjädrar reflekterar 55 % infallande ljus, 30 % mer än någon annan fågels fjädrar. Det svenska beståndet är flyttfåglar och endast enstaka individer försöker övervintra i södra Sverige vissa vintrar.
Utbredning
Ungefär en tredjedel av den globala populationen häckar i Europa, varav mer än 90 % häckar i Ryssland och Fennoskandia. Merparten av populationerna i Europa och Asien är flyttfåglar och flyttar till Sydeuropa respektive södra Asien, men populationerna på ett antal öar i Atlanten, och i kustnära områden i sydvästra Europa, är stannfåglar. Till Skåne återkommer den mot slutet av mars, och till mellersta Sverige anländer den i början av april. EU:s fågeldirektiv förbjuder dock jakt av fågel under häckningsperioden vilket lett till att sommarjakten på sträckande morkulla är förbjuden i många europeiska länder, inklusive Sverige sedan mitten av 1990-talet.
Levnadssätt
Huvudets och nackens svarta teckning är tvärgående. Vingpennorna är svartbruna, med rödbruna och rostgula tvärfläckar. Benen är brungrå och hela underbenet är befjädrat. Släktnamnet härleds från grekiskans skolopax, som betyder "skogstupp", och artepitetet från latinets rusticola som är ett sammansatt ord av rusticus som betyder "lantlig", och colere som betyder "att leva". Merparten av höstflyttningen sker i oktober och november. På senhösten, i oktober och november, flyttar den åter till sydligare breddgrader. Den lever i skogs- och buskmark, både i löv- och barrskog.
Häckning
Dess närmsta släktingar är de övriga morkullorna i släktet Scolopax. Vårflyttningen påbörjas i februari och häckningsplatserna nås mellan mars och maj. Morkullan är polygam och en dominant hane parar sig med flera honor i sitt revir. Reviret hålls bland annat genom spelflykt, det så kallade "morkulledraget" då hanen flyger i skymningen flera gånger fram och tillbaka över reviret och låter höra sin lockton, som betecknas som "knispning" och "knorpning". De ställen, där morkullorna passerar under spelet kallas morkullssträck.
Status
Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 11 och 16 miljoner vuxna individer.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org