Ortolansparv
Emberiza hortulana
Utseende
Den mäter 15-16,5 cm på längden och väger 17-28 gram. I alla dräkter har den en tydlig gulvit orbitalring, kraftigt mörkstreckad mantel på gråbrun botten, och gråbrun rygg och övergump. Både honan och hanen har gult tydligt mustaschstreck och strupe. Den adulta hanens huvud, hals och bröst är askgrå med olivgrön anstrykning, buken brunröd och ryggen gråaktigt rödbrun med kraftiga svartaktiga streck. Adult hona och hane i första vinterdräkt är fint mörkstreckad på hjässan, strupsidan och bröstet (som är ljusare än hanens) och det olivgrå bröstbandet är smalt eller otydligt. Boet består av torra strån och är ofta fodrat med rottrådar, hår och tagel.
Utbredning
Fågeln minskar i antal, i Sverige så pass kraftigt att den nu anses vara akut hotad. Den häckar också i Mindre Asien och österut till Iran. Den övervintrar i tropiska Afrika och återvänder till sina häckningsområden från slutet av april till början av maj. Över stora delar av sitt utbredningsområde förekommer den mycket lokalt. Dess häckningsområde når så långt norrut som Skandinavien och norr om polcirkeln. I Europa förekommer den inte som häckfågel i Storbritannien och Danmark, men under flytten, som sker nattetid, passerar den regelbundet Danmark och södra Storbritannien.
Levnadssätt
De breda tertialbrämen är rödbruna och bredare på mitten. Juvenilen får denna gula ton först i juli/augusti. Under höstflytten uppträder den ofta i mindre flockar. Sången liknar gulsparvens, men är mera avrundad, ren och djup. Den har en typiskt ringande ton och kan låta som ett eko. En strof kan skrivas sry-sry-sry-sry, dry dry dry. De ekande tonerna är ofta lägre. Arten har även sällsynt observerats på Island, Färöarna, Kanarieöarna, Seychellerna och i Indien.
Häckning
Trivialnamnet och dess vetenskapliga namn ortolan och hortulana härstammar från latinets hortulus, vilket ungefär betyder "trädgårdsfågeln" från hortus, som betyder "trädgård". I häckningsområdet finns det ofta flera sjungande hanar inom hörhåll från varandra. Honan bygger boet som placeras i en buske eller vid en dikesren. Äggen ruvas av honan i 11 till 14 dagar. Ungarna matas med insekter av båda föräldrarna och lämnar boet efter 10-12 dagar.
Status
Trots detta anser IUCN att minskningen globalt inte är så pass allvarlig att den är hotad, utan kategoriserar arten som livskraftig (LC). Enligt den franska grenen av Birdlife International (LPO) sjönk den franska populationen av ortolansparv med 30%, mellan 1997 och 2007. Andra skäl till den negativa populationstrenden är habitatförstörelse som resultat av det moderniserade jordbruket och sviterna av 1950, 1960 och 1970-talets utsläpp av miljögifter som kvicksilver. Den har dock minskat kraftigt i antal under lång tid så att 2003 fanns endast 20 % kvar av populationen 1975.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org