Rörsångare
Acrocephalus scirpaceus
I perioder har de afrikanska populationerna behandlats som den egna arten afrikansk rörsångare men numera blir detta allt ovanligare.
Utseende
Ovansidan är brun där ryggen ofta med svagt olivgrå ton medan övergumpen mer rostbrun. Undersidan är beigevit och strupen vitaktig. Den har flack panna, lång, smal och spetsig näbb och gråbruna ben. Exempelvis anses den afrikanska populationens mer rundade vinge bero på att de inte är långflyttare.
Utbredning
Den häckar i Europa, Afrika och tempererade Asien, så långt österut som Kazakstan, och övervintrar i Afrika söder om Sahara. Fåglarna i Europa och Asien är oftast långflyttare medan populationer i Afrika kan vara kortflyttare eller stannfåglar. Fågeln kategoriseras av IUCN som livskraftig (LC), men minskar i antal i Sverige. Traditionellt har den omfattat populationer som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och österut i tempererade Asien, så långt österut som till Volga och gränsen mellan Kazakstan och Mongoliet. Studier indikerade att de kortflyttande populationen i Afrika skiljer sig avsevärt från de europeiska långflyttande populationerna. Vars resultat resulterade i att många auktoriteter delade upp rörsångaren och afrikansk rörsångare (Acrocephalus beaticus) i två arter.
Levnadssätt
Sången, som mest hörs i skymning och gryning, är ett långsamt tjattrande med inslag av visslingar och härmljud. Det föranledde genetiska studier av hela komplexet rörsångare. Senare studier indikerar att skillnaderna i morfologi, läte och habitatval är mycket små, och att även de genetiska skillnaderna är relativt små. Rörsångaren klättrar och hoppar skickligt i vassen och livnär sig på insekter och deras larver, spindlar och blötdjur. Den blir könsmogen efter ett år. I viss äldre litteratur blandas det vetenskapliga namnet för trastsångare, Acrocephalus arundinaceus ihop med det äldre vetenskapliga namnet för rörsångare, Acrocephalus arundinacea varför det ibland kan vara svårt att avgöra vilken art som avses. Wikispecies har information om rörsångare.
Häckning
Den bygger sitt bo av gräs och vasstrån som oftast placeras skyddat mellan tre och fyra vasstrån ovanför vattnet. Honan lägger tre till fem ägg, som sedan ruvas omväxlande av båda föräldrarna i elva till 14 dagar. Ungfåglarna stannar sedan tio till 14 dagar i boet. Göken nyttjar ofta rörsångaren för att genom häckningsparasitism låta rörsångaren ruva och föda upp gökungen.
Status
Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 11,1 och 18,9 miljoner könsmogna individer.
Källor:
- Wikipedia - https://sv.wikipedia.org