Sävsångare

Sävsångare

Sävsångare

Acrocephalus schoenobaenus

Sävsångare läte

Utseende

Globalt anses beståndet vara livskraftigt. Den adulta fågeln har en kraftigt streckad brungrå rygg och ljus gulaktig undersida. Strupen är vitaktig och näbben är kraftig och spetsig. Könen är lika, som hos de flesta sångare, men ungfåglar är fläckade på bröstet. Dess sång är mycket omväxlande och består av ett snabbt, tjattrande jirra-jirra-jirra som avbryts av typiska visslingar och härmljud.

Utbredning

Fågeln förekommer i våtmarker i stora delar av Europa och vidare österut till Centralasien. Vintertid flyttar den till Afrika söder om Sahara. Arten är en flyttfågel som övervintrar i Afrika söder om Sahara. Under flyttningen ses den i stora delar av södra Europa, norra Afrika och Mellanöstern.

Levnadssätt

Den påträffas även i fjälltrakterna där den påträffas i videsnår. Pannan är platt med ett framträdande gulbeiget ögonbrynstreck, svart hjässidesband och ett brunsvart centralt hjässband. Den återfinns även vidare österut till västra Sibirien (till Jenisej), Turkiet, Kaukasus och Kazakstan. Den har även nyligen konstaterats häcka i Irak. Tillfälligt har den påträffats på Azorerna, Madeira, Island, Färöarna och Svalbard. Den bildar en grupp med fyra andra strimmiga sångare: kaveldunsångare (A. Paludicola), svartbrynad rörsångare (A. Bistrigiceps) och troligen även streckad rörsångare (A.

Häckning

Den flyttar i augusti–oktober och återkommer till sina häckningsplatser i maj. Honan lägger oftast fem eller sex ägg i ett rede nära marken i tät vass eller en buske. Föräldrarna, mestadels honan, ruvar i cirka 14 dagar och ungarna blir sedan flygfärdiga efter 13 till 14 dagar.

Status

Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 15 och 23 miljoner vuxna individer.

Källor:

  • Wikipedia - https://sv.wikipedia.org