Skärpiplärka
Anthus petrosus
Fågel som tillhör släktet piplärkor i familjen ärlor. Tidigare betraktades skärpiplärka, vattenpiplärka och hedpiplärka som tre underarter av arten Anthus spinoletta men de delades upp i tre arter början av 1990-talet. Skärpiplärkan häckar i västra Europa på klippiga kuster. Den har randig grå-brun ovansida och är mer diffust tecknad på undersidan. Till utseendet liknar den andra Europeiska biologi. Det finns tre underarter, av vilka endast den nordiska är flyttfåglar och övervintrar i strandmiljöer längre söderut i Europa. De som flyttar är revirhävdande, åtminstone under häckningssäsongen, och de som inte flyttar är revirhävdande året runt. Det händer att hanar kommer in i ett angränsande revir för att hjälpa dess revirägare att avvärja en inkräktare. Sådant beteende är annars känt endast hos den afrikanska vinkarkrabban (Uca annulipes).Skärpiplärkan bygger ett skålformat bo i skydd av strandvegetation eller i klippskrevor och lägger fyra till sex spräckliga blekgrå ägg som kläcks efter cirka två veckor. Efter ytterligare 16-20 dagar har ungarna blivit flygga. Även om insekter ibland fångas i flykten, livnär sig denna piplärka främst på små ryggradslösa djur som plockas från stenblock eller i grunt vatten.Skärpiplärkan kan jagas av rovfåglar, angripas av parasiter som loppor, och utgöra ofrivillig värd för gök, men den totala populationen är stor och stabil, och den bedöms därför som en livskraftig art av den Internationella naturvårdsunionen.