Trädpiplärka

Trädpiplärka

Trädpiplärka

Anthus trivialis

Trädpiplärka läte

Den adulta trädpiplärkan mäter 14–16 cm.

Utseende

Ovansidan är brun med svartaktig streckning, undersidan är vit med gulaktigt kraftigt streckat bröst och svagare streckade kroppssidor. De yttre stjärtfjädrarna är vita. I större delen av utbredningsområdet är största förväxlingsrisken ängspiplärkan (Anthus pratensis), men trädpiplärkan har en kraftigare näbb och en tydlig kontrast mellan det gulaktiga bröstet och den vita buken. Trädpiplärkan har vidare en rosa näbbas till skillnad från ängspiplärkans gula, och trädpiplärkan har också kortare bakklo. Denna är dock mer gröntonad och mindre streckad på ovansidan, men kraftigare fläckad på bröstet. Även i Sverige anses beståndet vara livskraftigt.

Utbredning

Den förekommer i i princip hela Europa österut i Asien till västra Kina och Himalaya. I Sverige är den en av de allra vanligaste fågelarterna och hittas i skogsbryn och gläntor i nästan hela landet. Fågeln övervintrar i Afrika söder om Sahara och på Indiska halvön. Den är en flyttfågel som övervintrar i Afrika och södra Asien. Differens och schlueteri (Clancey, 1987) – nominatformen häckar från Europa österut till norra Iran, Sibirien och nordvästra Kina; övervintrar i Afrika söder om Sahara samt på Indiska halvön. Anthus trivialis haringtoni (Witherby, 1917) – häckar i nordvästra Himalaya i norra Pakistan och i det allra nordvästligaste delarna av Indien; övervintrar på Indiska halvön.

Levnadssätt

Skillnader finns även i beteende. Trädpiplärkan födosöker på marken men syns oftare sittande på trädgrenar medan ängspiplärkan mer håller till på marken. Ängspiplärkan har en "hoppande", kort flykt medan trädpiplärkan flyger ryckvis i korta bågar. Mest lik är trädpiplärkan den östligare systerarten sibirisk piplärka, som även den har kortare bakklo, olikt andra piplärkor. Vidare är ansiktsteckningen annorlunda, med tydligare ögonbrynsstreck och kantas ovan av svart samt en karakteristisk isolerad svartkantad ljus fläck bakom örontäckarna. Trädpiplärkans lockläte är ett rakt och strävt "spihz". Dess sång, som är högljudd och melodisk, framför den på ett karakteristiskt sätt. Då den flyger från ett träd ljuder kort från flyktens högsta punkt ett "tsitsitsivisvisvis", sedan följer en drill och i glidflykt vänder fågeln med stelt utspärrade vingar under högljudda "sia sia sia sia" tillbaka till utgångspunkten eller en annan sångplats.

Häckning

Den sjunger även mitt på dagen då många andra arter är tysta. Trädpiplärkan lägger vanligen fem ägg, som är mycket varierat gråvita med fina bruna fläckar. Det finns två häckningar per säsong mellan maj och slutet av juni eller början av juli. Äggen ruvas i tio till elva dagar. Ungfåglarna lämnar boet redan innan de blir flygga och håller sig gömda på marken.

Status

IUCN kategoriserar den som livskraftig. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).

Källor:

  • Wikipedia - https://sv.wikipedia.org